tisdag 29 november 2011

Lillajul i stugan...

Det är en otrolig lyx att kunna bestämma sig för att man kommer att vara på Lönntorp under kommande veckoslut och då helt enkelt far någon dag i förväg och sätter på värmen i stugan och sovrummet. Förra veckoslutet var ett sådant.
Amanda blev myndig och hade en tjejmiddag på fredagen och vad var då lämpligare för oss andra än att bege oss till Lönntorp och ta det lugnt - och lugnt är det tydligen alltid på Lönntorp. Visserligen blåste det en hel del, men det störde inte nämnvärt.
Lite speciellt var det ju också, eftersom det var lillajul på lördagen. På morgonen satt det två små tomtar på matbordet och på pojkarnas platser var det var sin scoutkalender. På spisen stod det en gammal tomtegubbe och vinkade.

Tipp-tapp, tipp-tapp

Eftersom vi inte hade några lämpliga CD-skivor inne så bestände jag mig på morgonen för att gå efter en adventsskiva från bilen. Vinden hade mojnat en del och det var som vanligt lugnt ute. Jag gick runt bastuhörnet till bilen och tog fran bilnyckel då jag märkte att jag inte var ensam. Ca. 25 meter bakom bilen, på andra sidan vägen stod en ståtlig Älg och glodde - antagligen såg vi båda lika dumma ut i den stunden och hövlig som jag är sade jag "morjens". Det är helt enkelt fantastiskt hur ett så stort och ståtligt djur kan "sväva" fram i skogen utan att man hör ett minsta lilla knyst. För min hälsning drev ju stackaren på flykten förståss. Visst har jag sett älgar förut, men den här gången fick jag på något sätt en kontakt som gjorde att jag helt enkelt tyckte mig ha träffat en av grannarna.
För övrigt har det inte hänt mycket annat på Lönntorp än att jag talat med skogsvårdsföreningen om lite skogsvård - det lutar nog emot en ganska kraftig avverkning, eftersom skogen fått stå "ovårdad" så länge att den främst består av 26 - 28m höga granar som troligtvis är närmare 90 år gamla. Och då är det inte så mycket att gallra eftersom undervegetationen är obefintlig och de stora träden står så tätt.

Glad lillajul 2011!

tisdag 8 november 2011

Första brasan...

...vem hade trott att det skulle ta så här länge tills vi skulle tända första brasan i den stora köksspisen?
Då vi fick tillgång till Lönntorp så var vi inte riktigt säkra på köksspisens och -ugnens skick. Allting såg helt bra ut och enligt den förra ägaren så torde allting också vara det, men han tyckte ändå att det skulle vara skäl att låta någon expert kolla det hela - och nu har en expert gjort det

köksspisen 2010

Köksspisen var faktiskt en av de detaljer som attraherade oss då vi var och se på Lönntorp, sommaren 2010.
Efter att ha gått till grannen i stan', för att diskutera om han skulle vara villig att i något skede komma och titta på vår spis/ugn på Vessö, så frågade han om det passade att vi gör det direkt - så det blev så. Efter några sakkännande blickar in i sotluckor och eldstäder så började Matte elda tidnigspapper på de mest fantasifulla ställen och efter att röken skingrat sig i köket, så visade det sig att skorstenen drog och att det inte fanns några hinder för att elda i både spisen och bakugnen - då var den saken klar!

Under de gångna veckorna har vi dessutom provbadat bastun och eldat ris på gården.
Bastun kändes riktigt bra - det finns inget akut som måste årgärdas där just nu då den är tvättad och insutten av våra egna skinkor!
Att dessutom vara första gången i bastu efter att man eldat ris på gården hela dagen är inte fyskam. Som belöning grillade vi dessutom älgkorv från Tjusterby köttrökeri på glöden av brasan.

första höstbrasan

Nu ser vi fram emot nästa besök på Lönntorp.