söndag 11 mars 2012

En kopp kaffe...

...var det vi han med denna gång. Fortfarande rör jag mig inte bland folk p.g.a. min influenssa, som enligt läkaren inte blivit någon lunginflammation. Ut går jag inte, men kaffe kan man lika bra dricka inomhus på Lönntorp som hemma i stan'.
Snön smälter för varje dag som går, men det är mycket optimistiskt att påstå att det skulle börja vara vår.


inte riktigt vår ännu!

Dom första fröpåsarna är införskaffade - frilandsgurka och lök. Någonting måste man ju börja göra för kommande odlingssäsong. - Oj, oj, det låter precis som om jag skulle kunna åstadkomma riktiga odlingar i sommar!
Ärligt talat så tror jag nog snarare att det blir ett litet trädgårdsland som vi kommer att odla några sedavanliga idiotsäkra grönsaker i eftersom tiden denna sommar inte kommer att räcka till för att skapa några större odlingar.

kanske inte redo för sådd ännu!

Nåja, man får väl glädja sig åt småsaker som är nya för oss, så länge snön ännu ligger på marken. Det är så mycket nytt varje gång man kommer till Lönntorp. Naturen förändras hela tiden. Fast havet är istäckt och vitt, så ser det olika ut varje gång. Idag härskade en lätt bris som är så annorlunda nu då det inte finns nån' snö på träden mera - den känns nästan lite varm fast den inte är det ännu. Så länge det är snö på träden så är det mera som att sitta i vispgrädde och lyssna till ett dovt sus.
Solens vandring på tomten är oxo intressant. Mycket sol är det inte ännu så länge träden inte är fällda, men den lilla sol som visar sig är desto mera värdefull.

solen leker med fönsterglaset

Allt gammalt i ett hus bidrar till dess identitet - jag har svårt att tänka mig se solen lysa in genom ett felfritt 3mm float-glas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar