måndag 27 maj 2013

Familjeveckoslutets projekt...

Det tog faktiskt inte längre än så att återkomma.

Som jag antagligen har nämnt tidigare, så har vi delat upp byggnaderna på Lönntorp på det viset att vi vuxna och pojkarna huserar i torpet, medan flickorna får ta hand om holken och tågvagnen.

På detta vis kan vi kanske lite dela på arbetsbördan och med god tur så kan det kanske öka på inspirationen att skapa sitt egna lilla paradis.

På lördagen var det holken som var aktuell.
Städning inomhus inklusive köksskurning och fönstertvätt så långt som det var möjligt.
Det är fascinerade hur man med ganska små medel kan ändra på en miljö bara genom att putsa och få en känsla av att nu är det mitt.
Lite onödigt lösöre fördes ännu till lidret och sedan började de se ganska bra ut:

välkommen...

ännu lite snickerimaskiner under trappan...

inget fel på detta kök...

Nu skall vi ta en liten frågesport här mellan varven - bara för att kolla om du snappat upp något från tidigare inlägg, eller kanske är fiffig från förut.

Har bräderna på följande bild sågats med ram-, band- eller cirkelsåg?



Ja, ja, klart det är cirkelsåg - ett ganska bra exempel på hur en sliten och ojämn sågklinga kan ställa till det...

Förutom holkens städning, så tog vi oss en lite närmare titt på tågvagnen.
Jag började med att ta undan Göteborgsekan som stod så nära. Delvis för att gräset skulle börja växa där den stod och dels för att öka på inspirationen att få en gårdshelhet utanför vagnen.

Göteborgsekan flyttad...

Vi tänkte oss at vi skulle hitta ett lämpligt ställe i vagnen för att komma underfund med hur vagnen har "renoverats". All ursprunglig interiör är ju borta, så man fick utgå ifrån att alla vägg-, tak- och golvytor är förnyade.

Vi började från något som kanske varit ett badrum i något skede.



Väggarna och golvet tyder på att det i tiderna varit meningen att det skulle vara vattentätt. Skruvhål på väggen skvallrar om en lavoar och i golvet finns det något som liknar en golvbrunn.
Som man ser på väggen, så har funktionen inte varat så länge utan vattenskada och då har en del av väggen helt enkelt bytts ut mot spånskiva utan ytmaterial vilket säkert degraderat utrymmet till förråd.

Nåja till saken - bort med spånskivorna...



Hmm... direkt överraskad kan jag kanske inte säga att jag blev då jag möttes av denna välbekanta plastförstärkta metallfolie. Bakom folien fanns bergull och som bekant så är bergull ett ganska bra material då man är mus och behöver ett ställe att bo på.

lönnäsor...

Efter lite grävande fick vi fram hela konstruktionen. Den är förstärkt med lite tryckimpregnerat virke, som ofta felaktigt kan ses som räddaren i nöden på ställen som blir våta eller fuktiga. Orsaken till att det är felaktigt, är eftersom man genom att sätta tryckimpregnerat enbart tar ställning till symptomen. Åtgärdar man orsaken, så behövs det inget tryckimpregnerat virke inomhus - dessutom är det hälsovådligt...

Tryckimpregnerat virke är egentligen bara försvarbart då det är i kontakt med marken eller vid vattenytan - lägger man till miljöaspekten så borde man inte använda tryckimpregnerat trä överhuvudtaget - det klassas ju inte som vanligt träavfall utan samlas in separat på avstjälpningsplatser.
Visste du att tryckimpregnerat virke dessutom oftast är det sämsta virket av en stock - nämligen toppen. Är du observant så har du märkt att virket är mycket kvistrikt, ofta innehåller märgstrålen och dessutom spricker och vrider sig tryckimpregnerat virke mer än "vanligt" virke.

Tryckimpregnerade virket är helt enkelt ofta av så dålig kvalitet att det inte skulle hålla utan giftig impregnering - det kallas affärstaktik; dåligt virke + gift = högre pris!

hål i panelen med fri sikt ut i naturen...

Ännu kan man skönja att väggen ursprungligen varit bara ca 50mm tjock och oxo isoleringsmaterialet av naturfiber hänger kvar på några få ställen.

naturfiberisolering och tjärpapp under ytterpanelen...

Ett litet hål i golvet fick vi oxo öppnat och hör och häpna - vi stötte på plast:

golvet i anslutning till väggen...

Blandade känslor, det är kanske det som beskriver sinnesstämningen bäst.

Samtidigt, som vi inte under denna lilla rivnings-session stötte på något alarmerande, så hittade vi saker som stavas p-l-a-s-t, m-e-t-a-l-l-f-o-l-i-e och m-i-n-e-r-a-l-u-l-l.
Inte en katastrof av den kalibern att det inom ramen för sunt förnuft skulle kräva utbyte där var det är oskadat, men det är trots allt en avsevärt besvärligare riskkonstruktion än om vi skulle tala naturmaterial.

Hur som helst torde denna lilla examination innebära att Amanda nu kan börja planera hur hon vill ha det i sin lilla tågvagn...



Impressioner från ett familjeveckoslut...

Det är länge sedan vi varit hela familjen samlad under en fredag kväll.
För den yngre generationens del blev det Pippi-kväll i soffan i övre våningen medan vi gamyler jobbade ute fram till klockan 10 på kvällen.
Eftersom fredagen blev aningen sen för alla, så blev morgon oxo lite senare än vanligt för en del av oss.
Frida såg dock till att det var färdigsovet för min del lite före klockan 8 på lördagen.

Har man dock väl stigit upp så är det ju faktiskt mycket skönt att vara ute i tid. Jag tog och slipade och lackade lilla träbåten, så den skulle ha dagen tid på sig att torka.

tur att regnet kom först på söndagen

Redan förra veckoslutet grävde mamma upp ett litet trädgårdsland utanför terrassen. Meningen är att vi skall börja med lite potatis, eventuellt lök och sedan skall det bli lite olika örter och kryddor i de två lastpallskragar som ännu skall fyllas med mylla.

tre rader potatis...

Få se om vi skall få egen nypotatis i år. Detta veckoslut fick vi nöja oss med grillkött och gammal potatis. Jag har den turen att mitt snickeri ligger ganska nära Tjusterby köttrökeri som har mycket bra kött och ett stort urval egna korvar. Denna gång blev det Lamm-vitlökskorv på söndag kväll.

kassler...

Köttet marinerar vi alltid själva, för att klara oss utan tillsatsämnen så långt som möjligt.
Det är tur att det inte är ett så arbetsdrygt uppdrag att grilla - är man inte involverad, så kan man t.ex. ligga och läsa i hängmattan...

avkoppling...

På tal om tillsatsämnen - vill man ha lite mineraltillskott med mycket c-vitamin så är det rätt tid just nu att ta sig några snacks från naturen...

C-vitaminrika natursnacks...granskotten alltså...

En liten solnedgång skall vi nog hinna med i detta inlägg ännu. Det är inte första gången, jag vet. Men det är bara så fint att få uppleva sin egna lilla solnedgång efter en trevlig dag.


Solnedgång igen...

En trevlig plats att njuta av solnedgången är den lilla gruppen utanför köksfönstret.
Inte är det något fel på att sitta i gruppen och ta sig en liten påtår efter morgonmålet heller.

trevlig kvälls- och morgongrupp

Jag återkommer snart med de projekt vi hade under vårt gemensamma veckoslut...

måndag 20 maj 2013

Byggnadsvården börjar igen...

Nu skall vi igen börja ta oss an de projekt, som inte var meningen att vi skulle ha. Tanken var ju att Lönntorp skulle vara ett funktionsdugligt torp utan behov av större åtgärder.

Förra sommaren började vi med rosa kammaren och skall fortsätta i år. Det som står i tur är grunden.
Grunden ser inte speciellt förtroendeingivande ut, nu då man på insidan kan se konditionen. För att få en bild av det hela beslöt jag mig för att gräva upp marken intill grunden.

uppgrävt dike invid grunden...

Det gick lättare, än jag hade förväntat mig. Lite matjord och sedan lera, utan några större stenar eller rötter som försvårade mina förehavanden. Leran har för sin del gjort att det inte egentligen har stigit något vatten underifrån, men å andra sidan har det betytt att det vatten som funnits på markytan inte har sugits upp av jorden heller utan runnit på ytan via gräsmattan förbi torpet. Därmed har vi fått en förklaring till att den svacka som finns i gräsmattan vid terrassen alltid varit mycket våt när det har varit regnperioder.


vatten i diket...

Nu var det ju inte bättre än att vi råkade ut för en ganska lång och kraftig åskskur på lördag kväll. Bilden här ovan är tagen mitt på söndagen - vattnet har hållits bra på plats...

Jag får fortsätta med grävandet då det är lite torrare igen.

Några småsaker upptäckte jag under veckoslutet - saker som kan betecknas som "bra att veta" då det gäller byggnadsvård. En för de flesta självklar sak är skarvandet av bräde - vare sig det är frågan om foderbräde, knutbräde eller något annat bräde.

Snedskarv är ju då ordet - men det lyckas inte alltid! Här har det gått så här;

felaktig skarv...

Orsaken till att man gör en snedskarv är den att vattnet inte skall rinna in i skarven - vanligtvis rinner vattnet nedåt vilket i detta fall betyder in i knuten!

här har det gått rätt!

Förutom att en bräda kan vara felaktigt skarvad, så kan den även målas med fel färgkvalitet.
Då vi var och tittade på Lönntorp med säljaren så fick vi oxo veta att det har målats för inte så länge sedan. Vi vet att Lönntorp var till salu redan 2008, men då tycks priset ha varit orealistiskt högt så det infann sig inga spekulanter. Det är troligtvis före försäljningsförsöket 2008 som huset målats.

Men, men, men...

färgen flagnar...

Det skulle vara intressant att veta vad det har målats med. På flagornas storlek att döma, så är det frågan om någon slags plastfärg - troligtvis vattenbaserad. Då vi blev ägare till Lönntorp så såg färgen ännu ganska bra ut.

Så går det när man låter sig luras av snabba torktider och lättrengjorda penslar - många tror dessutom att vattenlösligt är synonymt med miljövänligt!
Ta och kolla datasäkerhetsbladet för en vattenlöslig färg - Livsmedelsindustrins tilsatsämnestillverkare blir antagligen gröna av avund. Färgen får ju inte mögla redan i burken!

Tyvärr blir det oxo en hel del tilläggsarbete med fönsterbågarna som var ganska nyåtgärdade - troligtvis med någon form av alkydoljebaserad fönsterfärg.

icke äkta linoljefärg...

Det tråkiga med den här typens felaktiga ytbehandlingar är att de gamla snickerierna kan ta irreversibel skada av det. Ofta hör man en romantisk ton i rösten, då många talar om hur gamla fönsterbågar håller så länge på grund av det goda virke som fanns förut. Det är klart att man valde det bästa virket till fönsterbågar och därmed fick det bästa möjliga utgångsläget för hållbara fönster, men fönstrens livslängd och hållbarhet står i direkt relation till den svagaste länken:

Bra virke i kombination med bra ytbehandling och regelbundet underhåll garanterar en lång livslängd på fönster som utan svårighet blir 150 - 200 år gamla

Slarvar men med färgvalet så lider livslängden.

Ofta blir det ju i fabrikstillverkade fönster idag så att det blir outvalt virke i kombination med underhållsfri vattenbaserad målfärg och det resulterar i 30 - 50 år gamla fönster.

färgen lossnar i hårda flagor...

Troligtvis har kittet oxo bättrats på i samma veva som bågarna har målats. Här ser man oxo tydligt att det inte är frågan om linoljefärg ifall kittet är ett vanligt linoljebaserat fönsterkitt. Ta en närmare titt på kittfalsen på bilden.

kitt i kombination med alkydoljefärg...

Det som har hänt här är antagligen det att kittet har förnyats, helt och hållet eller bara ställvis och sedan har "glasmästaren" inte haft tillräckligt med kunskap eller tålamod...
Ren linoljefärg går att måla direkt på färskt kitt eftersom båda är linoljeprodukter och därmed klarar av att umgås. Båda härdar (torkar) sedan i samma takt. Målar man däremot med alkydoljefärg så måste man låta kittet initialhärda först så att det bildas en hård yta PÅ vilken färgen fastnar, annars går det som på bilden - färgen torkar fort och sedan "lever" kittet ännu under den tid det härdar och då blir det rynkor.

Det var ett litet kunskapspaket i fönstervård...

onsdag 15 maj 2013

Reflexioner från snickeriet 5 - "gärna före midsommar..."

Det gick precis som jag hade förutspått - ett väderleksmässigt fint och förlängt veckoslut så kommer människor att vakna!
Många for ut till sina stugor för att vistas där i några dagar - inte enbart för att öppna efter vintern och städa undan vinterns spår.
Allt detta innebär att man plötsligt kommer ihåg vad man hade tänkt reparera eller förnya denna sommar och det i sin tur betyder att snickarens telefon börjar ringa lite flitigare igen.

Vad är trevligare än att få ta del av folks planer och ideer. Den här tiden på året är ivern stor och ideerna många.

någon behöver kanske en hatthylla - här ännu utan krokar...

...eller ett bord som är bredare i ena ändan

allting behöver inte vara målad furu

Det är förstås fönster och dörrar som är de vanligaste behoven den här tiden på året. Rent generellt så tycks det vara "in" att piffa upp sin förstuga eller glasveranda och då blir det för mig att fräsa bl.a spröjs.

spröjs i hög

monterad spröjs

Om man har en veranda som man vill försöka hålla varm under vintern och behöver en dörr, så är jag av den åsikten att man måste ha en dubbel dörr - den fungerar då på samma sätt som ett fönster.
Ofta tror man idag att det är möjligt att hålla en veranda varm med en enkel isolerad dörr. Speciellt om det är en södervägg utan regntak över dörren så får man räkna med att en trädörr lever så mycket att den inte kommer att vara tät och dragfri.

En vanlig fråga i sammanhanget: "- men hur kunde man förr ha enkla dörrar? var virket så mycket bättre då?"

Handen på hjärtat - tror någon att dörrarna var täta och dragfria så att man hade varma glasverandor på vintern förut? Det är nog inte dörrarna som ändrat utan det är människans komfortkrav som är lite annorlunda idag - dom försöker vi leva upp till, men det är inte alltid möjligt!

dubbel pardörr

Visserligen är jag lite partisk, men i vissa miljöer är det enligt min åsikt fullständigt otänkbart att sätta in moderna fabrikstillverkade och sprutmålade fönster.

veranda med nytillverkade klassiska fönster med maskindraget glas

Som sagt, nu är det full rulle i snickeriet och förfrågningarna och beställningarna duggar tätt - men det lönar sig nog ändå att fråga ifall man är i behov av något - länken till snickeriet hittar du här.

Aj-ja, så var det det där med tidtabell - det börjar nog bli i sista valetet för, "- njaa, inte har jag så brottom, men visst skulle det vara trevligt att få det före midsommar".
Visst kan jag lova att allt blir färdigt före midsommar, men största delen nog först före midsommaren 2014...

tisdag 14 maj 2013

Morsdagsveckoslut...

Före jag går in på vad vi hittade på under veckoslutet, så vill jag återkomma till det som jag behandlade i inlägget "På kurs".
Jag tog under veckoslutet ett foto på grunden som vetter mot sydväst.


Här har vi ett exempel på hur det går om man reparerar en gammal grund med modernt styvt betongbruk.
Eftersom grunden är konstruerad som en levande och flexibel del av byggnaden, som inte är nergrävd till frostfritt djup så rör den på sig beroende på årstiden. Eftersom stockstommen i sig oxo är en flexibel konstruktion, så gör små förskjutningar hit eller dit ingenting utan det jämnar ut sig med tiden.
Förutom att betongen är mycket hård och oflexibel, så har den oxo mycket dåliga fuktegenskaper, vilket i mitten på bilden kan ses som tydliga frostsprängningar.
Går man in för att mura en styv sammanhängande mur på rörliga grundstenar under en flexibel stomme, så måste man vara beredd på problem - de behöver inte komma genast, men förr eller senare spricker den nya muren och då är det dax för åtgärder igen - främst för att förhindra att den spruckna betongen skall bilda passager för vatten att söka sig in i grunden och därmed förvärra skadan... Kalkbruk är det rätta på utsidan av grundmuren - mjukt och goda fuktegenskaper.

Men nu till morsdagshelgen.

I praktiken var vi ute hela veckoslutet. Vi skulle elda nere vid stranden denna gång eftersom det fanns en hel del ris som samlat sig under det gångna året.


En av rishögarna som vi hade tänkt elda bort detta veckoslut fick bli och ligga tillsvidare eftersom den hade ockuperats av ett koltrastpar.


Jag lade märke till boet ganska fort och insåg att det låg i farozonen - främst med tanke på Fridas äventyr.
På lördagen fick jag inse att boet inte blev obemärkt av Frida. Hon kom gående från huset direkt emot mig och jag trodde att hon kom och hälsade på mig, men nej - hon styrde kosan raka vägen mot koltratsboet, klev in i rishögen, snusade på äggen och gick vidare. Antingen är hon inte intresserad av ägg eller så ville hon att maten skulle få växa till sig lite först - det är naturens gång!


Brasan fick brinna ner på fredagen och vi fick njuta av ett skönt bastubad.

Lördagen blev en dag då vi eldade igen och Frida njöt i fulla drag av att få vara fritt i naturen - helt enligt eget förgottfinnande.


Det var inte mycket som blev oundersökt av Frida. Det var något som fångade hennes uppmärksamhet på piren hela dagen, men jag fick inte syn på vad det var - ända tills jag fick syn på skådespelet "Katten som försökte fånga en huggorm". Allt slutade väl och vi fick då tyvärr veta att det finns huggorm på Lönntorp.

Visst är det här en vacker syn - eller va?


Va? - det är Mammas nyanlagda rabatt som klarat sig riktigt bra under vintern och alla plantor har dessutom klarat sig.
Aj, vilka plantor? - Akleja, malva och löjtnantshjärta - ta och titta på nytt:

Tydligt och klart!

Kvällen avslutades med en vacker aftonrodnad - en stor fördel då man har strandlinjen mot nordväst!


Till sist kom söndagen och barnen hade inga större svårigheter att hitta vitsippor åt mor!


Det är nästan så att man förstår att vitsippan blivit morsdagsblomman nr 1.

måndag 13 maj 2013

Provisorisk vägg...

Kristi himmelfärdstorsdag med ledig fredag. Vädret skulle bli hyfsat och tidvis t.o.m.mera än hyfsat.
Vi hade ingen orsak att inte packa oss i bilen tillsammans med Frida och bege oss iväg till Lönntorp på onsdag eftermiddag.

Har man inte barn som mår dåligt i bilen, så har man ju katt som mår dåligt i bilen - en gång har hon klarat sig till Lönntorp utan att spy på vägen. Nåja, men väl framme så var det rena rama paradiset för Frida - och för oss andra för den delen oxo.

Första natten sov pojkarna och vi i gula kammaren, men på torsdagen var jag rustad för att bygga upp en provisorisk mellanvägg i övre våningens hall så att barnen skulle kunna bo där resten av sommaren - dessutom var Amanda på kommande, så då var det ju 3/4 av våra barn som skulle övernatta på Lönntorp.

Orsaken till att den provisoriska väggen behövs i år är den att jag rivit innertaket vid giren och det därför skulle kunna bli lite kallt när vi har kalla nätter - råd att bygga hela innertaket nytt, har vi inte för tillfället.
Kostnaden för den provisoriska mellanväggen blev € 25,- så det överskred inte smärtgränsen.

Den provisoriska väggen består i all sin enkelhet av ett ramverk och 12mm träfiberskivor:


här skall den provisoriska väggen komma

ramverket på plats

skivväggen på plats

dörren monterad

möblerat och klart

Vi kan på samma gång ta en titt i övriga hallen. Spånskivor, mälfärg och lackat furugolv - helt enligt gängse 70 - 80-tal, men det kommer nog att bli helt andra bullor bara vi har en möjlighet att åtgärda övre våningen.

pojkarnas sovhörna - till vänster syns trappan ner...

soffhörnan

Soffhörnan är inredd enligt "man-tager-vad-man-haver-och-täcker-in-det-värsta-med-tyg" -principen.

Barnen tycks nog trivas riktigt bra i sitt egna lilla paradis.


tisdag 7 maj 2013

Vårens premiär...

Äntligen har vi kommit så långt att vi har kunnat vara på Lönntorp över natten igen.
Alla motgångar med Lönntorps kondition har gjort att vi mer eller mindre bara har varit hänvisade till att riva lite, öppna konstruktioner och låta saken vila. Vi har inte ens tillfällit kunnat hålla en acceptabel boendetemperatur under vintern, men nu kan vi nog glömma den gångna vintern - nästan.

lite snö kvar...

På lördagen hade vi säsongens premiärbastu och en enkel kvällsbit efteråt. Makaroni, pesto och smörgåsar.



Efter en god nattsömn möttes vi av en ny dag med mycket växlande väder - emellanåt sol och sedan lite regn och så lite hård vind...

Det som ju inte tar slut i första taget är vår kära vass - men man kan alltid försöka rå på den i alla fall. Söndagen ägnades för mammas del åt att kratta vid torpet och jag gav mig på vassen. Först på den södra sidan av piren.

före...

efter...

Sedan var det dags att ge sig på vassen på den norra sidan om piren


Visst är det märkligt hur det känns som om man skulle ha fått en massa gjort, när man håller på med lien och kämpar sig fram meter efter meter. Går man sedan och betraktar på lite avstånd vad man har åstadkommit så märker man att man har fått gallrat lite vid kanten! - och det stora jobbet att samla ihop allting är kvar.

Vart skall vi sätta all gammal vass?

Alla är inte lika ivriga på att fixa till det i naturen, utan de finns även dom som hellre vill få någon av båtarna sjösatta så att man får ta sig en liten roddtur.

"blev de' mustasch när jag rodde?"

Båtar tycks nog vara någonting som fascinerar unga herrar. Som jag har sagt tidigare - det var min stora passion och ifall det finns någon som ännu betvivlar att det skulle vara mina söners stora passion - se här:


Detta är de båtar som har tagits ner till bryggan för att testas - alltså sedan isen har gått för två veckor sedan.
Nästan hälften är dessutom årets nyproduktion...

Som avslutning en bild på hur det kan gå då ingen gallrar i skogen och granarna får umgås fritt



Nu väntar vi bara på värmen så att vi oxo kan ta i bruk sängarna i övre våningen - bara jag har lagat en provisorisk vägg mot hallen där innertaket är rivet...