måndag 17 juni 2013

Försommarens projekt...

Tack vare försommarens väder är det främst utomhusprojekt som har attraherat oss.

Visserligen har ingen varit och fällt träd den gångna vintern heller, men vi ville ändå ge oss på att försöka med ett litet trädgårdsland i år.

några olika bäddar...
Potatis, ärter, gräslök, sallat, rädisor, rödbetor och ett par löksorter är vad vi började med i år - vi får väl se vad det blir. Vi har ju oxo våra vänner i form av vitsvanshjortar, som kanske vill ha sin andel av skörden...

När vi övertog Lönntorp, så fanns det en syrenhäck som sträckte sig från husknuten ner mot piren, men vi tyckte att den skymde utsikten lite väl mycket - dessutom samlade den fukt.

nu skall syrenhäckens stubbar och rötter bort...

Hokus-pokus och några flinka spadtag av mor...

...och så var allting borta.

Ju mera vi blir bekanta med terrängen, desto mera högar hittar vi i den - högar som blivit kvar då det grävts brunnar, lagts ner rör eller av någon annan anledning grävts så det blivit kvar en hög. I år är en av våra goda vänner den jordfräs som stått oanvänd sedan andra hälften av 90-talet. Lite färsk bensin och några knyck - så var den i bruk igen!

Bredvid gräsmattan nedanför huset har det funnits en hög som troligtvis blivit kvar då man grävt en brunn - ett uppdrag för fräsen!

terrängen blir mycket jämnare och mera brukbar... och närmare ursprunglig form troligtvis.

Förutom att vi är intresserade av att få Lönntorp i ett gott bruksskick, så har vi en ivrig Amanda som vill ha ordning på tågvagnen. Den skall återställas så att den blir en tågvagn igen och då måste man börja med att klä av den stugaktiga brädfodringen.

sakta kommer det fram en originalpanel...

brädfodring i gott skick.

Eftersom det finns ett behov av ett nytt dass vid torpet, så kommer de borttagna bräderna väl till pass - de är ju t.o.m. färdigmålade - nästan...

Jaha, då skall vi tillbax till torpets grund och den rosa kammaren.

dike uppgrävt vid grunden...

Då jag tidigare grävt upp ett dike vid grunden, så blev jag lite överraskad att hörnstenen under rosa kammarens ytterhörn såg så liten ut. Då jag nu grävde vidare, för att kunna se hur vi skulle kunna stabilisera hörnet, som har sjunkit en del, fick jag bekräftat att hörnstenen inte var så mycket till hörnsten.

plopp...

Under grunden så finns det egentligen bara lera - men ganska stabil sådan. Till höger på bilden här ovanför ser man dessutom att berget är mycket nära hörnet, men inte under det. Jag beslöt mig trots all för att gräva vidare - ifall berget skulle sträcka sig under huset lite djupare under marken.

en svävande knut och inget berg ännu...

ännu djupare grop, men inget berg...

Ja, det blev då inget berg under knuten. Nu får man väl ta ställning till vad man skall göra härnäst.

Största behållning av grävandet så här långt är väl kanske glädjen att få se hur olika lerskikt ser ut. Först var det humus vid ytan, sen kom det ganska fast lera, ca 70 cm, därefter började man urskilja olika gråa och bruna skikt och efter ca. en meter så kom jag fram till grus. Det skulle vara intressant att veta hur långt bak i tiden jag grävde...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar